(Ja det va längesen jag skrev nåt här nu. Det går upp och ned - men framåt.)
Idag är en sån där jobbig dag. Inte för att det är massor med ångest. Nej, det handlar om för lite energi.
Att vara så trött både fysiskt och psykiskt att tårarna bränner bakom ögonlocken och kroppen skriker av illamående och huvudvärk.
Energimätaren blinkar ilsket rött.
Batterinivån är för låg.
Varför vet jag inte. Det bara blir så ibland.
Inte lika ofta som förut men någon eller några dagar per månad.
Jag vet att en del i detta läget kan lägga i en extra växel och ändå köra på i nästan vanligt tempo och klara vardagen. Kanske med en värktablett och några extra koppar kaffe.
Det gjorde jag också förut - körde på lite till för att det va det som förväntades av mig.
Nu vet jag att jag mår bättre av att vara hemma och vara "sjuk" de dagarna när batteriet är slut.
För jag har lärt mig att jag kommer tillbaka till vardagen fortare efter en batteriladdnings-dag än att köra huvudet i kaklet flera gånger om.
Vissa kanske tycker att detta låter obegripligt eller kanske till och med tramsigt. Ni får gärna tycka det.
Jag övar på att acceptera hur jag fungerar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar