Mitt i allt kaos

Det är mycket som händer nu. Kanske till och med för mycket.
Men det går ändå. Måste gå.

Mitt i allt kaos är jag ändå väldigt tacksam att det finns så mycket friskhet i mig att jag själv kan ringa akut-teamet och fråga efter mer medicin för att klara av kvällen och natten - för att slippa avdelningen.
Det gick att lösa. Jag fick medicin och fick sova hemma i min säng.

Är också tacksam att det gick bra att ringa till läkaren idag - det var gårdagens deal för att få medicin, att själv ta kontakt med öppenvården för att berätta vad som hänt och hur vi går vidare.
Min läkare lyssnade och det kändes tryggt med vetskapen att vi ska träffas nästa vecka.
Fick dessutom nytt recept på vb-medicin som jag vet fungerar.
Det blir bra.

För att inte glömma, så klart obeskrivligt tacksam att ha världens bästa pojkvän.
Fina vänner och bra boendestöd.

Kanske inte helt ser ljuset i det hela än men jag vet att jag orkar stå ut ändå. Det kommer att bli ljusare igen.

Babysteps.