Vardagen - att upprätthålla rutiner, att hantera ångesten och kämpa mot ätstörningen.
Just nu går det sådär.
Jag hör ätstörningen så tydligt och ofta nu. Försöker att inte lyda, men det är inte alltid som det går.
Blir besviken i dubbel bemärkelse. Att jag fortfarande fastnar så lätt - och att jag slår på mig själv när jag trillat dit.
Jag vet ju bättre - men samtidigt vet jag inte alls. Framtid.
Att våga satsa (trots ovisshet och panik).
Det går upp och ner - men förhoppningsvis framåt ändå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar